Postat i: Centro Historico
- Dessa pojkar i Centro Historico drömmer om ett boende som kan ge lite vila och lugn.
När vi klockan 08.30 satte oss i ett mötesrum på hotellet hade vår grupp fått några nya medlemmar: Hans Tilly, Riksbyggens ordförande, Thomas Gustavsson, ordförande i Riksbyggens biståndsgrupp och med i företagets styrelse, Viveka Carlestam, regionchef för Kooperation Utan Gränser i Latinamerika, Catrin Söderberg, insamlingsledare samt Gustavo Gonzales, ansvarig för det bostadspolitiska programmet i Latinamerika. Med fanns också vår duktiga tolk Jon. Vid mötet berättade Viveka om den aktuella verksamheten i El Salvador och övriga delar av kontinenten. Gustavo, som är en pionjär när det gäller bostadskooperation för fattiga människor i hela Sydamerika, berättade om hur det framgångsrika konceptet med hjälp till självhjälp inom bostadssektorn utvecklats. Därefter var det dags att rulla fram minibussen med den säkre chauffören Vladimir. Vi började dagen med ett intressant möte på Fundasal, den organisation som Kooperation Utan Gränser samarbetar med i El Salvador. Chefen, Elvin Martinez, berättade om de olika bostadsprojekten och hur de utvecklas – utifrån olika aspekter.
Ännu en gång blev det tydligt för oss att El Salvador egentligen är ett rätt rikt land, men med stora inkomstklyftor mellan medborgarna. Klyftor som dessutom ökar för varje år. Mer än 40 % av landets befolkning lever på mindre än 2 dollar om dagen och en väldig stor grupp är extremt fattiga och lever på minde än en dollar om dagen.
Vid eftermiddagens besök hos två kooperativ i Centro Historico, fylldes vi med både hopp och förtvivlan. Hopp för att de vi möter är så beslutsamma och så fyllda av energi inför sina kooperativ och den utbildning och de möjligheter de får genom mötet med ”kooperativrörelsen”. Samtidigt en sådan förtvivlan då de visar sina nuvarande förhållanden och de villkor de själva och barnen lever i. Men starkast är nog den beundran vi känner inför över dessa män och kvinnors styrka och beslutsamhet. Enligt officiella uppgifter bor mer än 3000 människor under helt usla förhållanden i sk Mesones mitt i centrala San Salvador. Hittills är drygt 200 familjer med i de olika kooperativen.
Göran Krona/Christa Löwl
Postat i: Centro Historico
Första hela dagen i San Salvador (lördag) var vi lediga. Tanken var att kroppen skulle få en chans att komma igen efter 24 timmars resa och åtta timmars tidsomställning. Just nu känns det som att konceptet har fungerat.
Jag utnyttjade halva dagen till att fotografera människor och miljöer i Centro Historico – själva hjärtat av San Salvador. I motsats till vad vi är vana vid från Europa och andra delar av världen så är inte huvudstadens centrala delar exklusiva på något sätt. Här finner man istället slummen och fattigdomen.
Några timmar i Centro Historico skulle kunna få vilken optimist som helst att se mörkt på tillvaron: hus i uruselt skick, fruktansvärda avgaser, tusentals gatuförsäljare – varav många barn, utslagna män och kvinnor och en allmän fattigdom.
Det som gör att man ändå känner hopp och förtröstan är de positiva och viljestarka människor som mitt uppe i sin hårda vardag kämpar på för att göra tillvaron så dräglig som möjligt.
Eftermiddagen avrundade jag med att titta på den absoluta motsatsen till Centro Historico: Metro Centro. I en mer välsituerad del av San Salvador finns Centralamerikas största shopping center. Här har den del av befolkningen som knappast gör sig ärenden till Centro Historico möjlighet att köpa moderiktiga kläder i fina butiker eller dricka latte på ett trendigt café. Men det krävs att man har pengar. Och det har inte grönsakshandlarna eller den 6-årige tuggummiförsäljaren jag träffade i Centro Historico några timmar tidigar.
/Göran Krona
